Midvinternattens köld är hård – då krävs en riktigt mustig och generös ale för att tina upp kropp och själ. Våra förfäder firade midvinterblot för att besvärja solen att komma tillbaka, och till det bryggde man sitt finaste öl – för det som var gott för mänskan var också gott för gudarna! Nu lyser vår vän Rudolf ikapp med norrskenet och värmen sprider sig medan aleglasen gnistra och glimma…

I år har Rudolf fått jäsa till sig med en Belgisk jäststam, blivit lite kraftigare och fått ett rökigt inslag.